A kiss with a fist is better then none

Efter mina fyra första skoldagar på sista året är jag redan less. Vill bara dricka för mycket vin och dansa hur fult, snyggt, fånigt, sexigt jag bara kan till denna låt. Bästa bästa Florence Welch, vill du vara med?

Amour comme un boumerang

Redan är jag helt kär i Paris. Alldeles huvudstupa. Men visst är det vemodigt att vara i staden det står skrivet att man ska besöka med sin kärlek, utan sin kärlek. Rätt som det är värker det till av saknad, aj. Istället dricker jag vin och äter creme brulée. Med vaniljsmak.

Un paraplui pour deux

Igår fick jag reda på att jag ska spendera sommarlovets sista vecka (helläskigt förövrigt) med att strosa runt i Paris med min pappa. Dricka vin, äta ostar och baguetter, croissanter och café au lait, snegla på fransmän och utbrista "oh, c'est merveilleuse!" åt precis allt.

Dance like no one's watching...because, they're probably not

Så andlöst vackert.

Return To The Past

Ibland kommer jag på mig själv med ett behov av att läsa om mina egna texter jag skrivit för ett tag sedan. I tider av förändring händer det ofta att man går vilse i virrvarret av tankar som bara trasslar till sig ju mer man tänker för sig själv. Då är det bra att gå tillbaka och slås av sin egen klokhet. Dagens tips, dagens tips, lalalalala dagens tips!

Me gusta la mar, me gustas tu

Endless stories turn into memorable memories

Känslan av de senaste dagarna, ett lugnet före den annalkande stormen. Åkte först med bil några mil där radion endast kunde få in sport av någon mystisk anledning. Blixtvisit i pyttestuga alldeles vid Jon Ajvide Lindqvists Kapellskär, passande eftersom jag råkade läsa Låt de gamla drömmarna dö just då. Drömde mardrömmar tre nätter tror jag. Färja med en frukostbuffé vars storhet Sam, Merry och Pippin skulle bli knäsvaga av, det är jag övertygad om. Sedan framme, på Åland, för fyra dagars inblick i Sofias sommarparadis. Att det senare visade sig att min syster bodde på gångavstånd var ju bara världens finaste plus i kanten. Lugnet före stormen alltså. För igår satte jag mig ner på min brygga i min skog vid min sjö och försökte vira huvudet kring de faktum att jag satt där som jävligt snartonåring (ett uttryck som jag längtat efter att få använda ända sen Andrée myntade det), en smula förvirrad men mest pepp på nästa sväng i livet, samt en månad jag snart ska glömma.