Med den underligaste träningsverken jag varit med om är jag tillbaka i min skog. Har en känsla i magen, i mellangärdet liksom. En sån som pirrar till med både jämna och ojämna mellanrum. Börjar nog äntligen komma till insikt om framtiden och hur helt fantastisk den kommer bli, både den snara och den i fjärran. Vissa saker är jag helt oviss om. Jag har att välja mellan att grubbla mig snurrig eller att leva hur jag vill för stunden, inse hur fantastiskt jag faktiskt har det och istället dansa mig snurrig. Svårt val.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar