Nu har dom har (äntligen) gjort det igen, och för varje gång visar dom varför dom är värda att älskas obegränsat. Scenen med handdockan och örnen alltså JAG AVLIDER med musiken som samtidigt rusar iväg och exploderar! Jag tror jag hittat det som kan rädda mig.
fredag 24 juni 2011
fredag 10 juni 2011
I had love to spare, and it was meant for you
Ibland undrar jag om du tänker,
Lika mycket som jag.
Förmodligen inte, men,
Det är nog bra.
Jag fladdrar lätt iväg upp i det blå,
Eller fastnar och dras neråt.
Tillslut ser jag att du står kvar där,
På fast mark.
Håller mig ankrad.
Lika mycket som jag.
Förmodligen inte, men,
Det är nog bra.
Jag fladdrar lätt iväg upp i det blå,
Eller fastnar och dras neråt.
Tillslut ser jag att du står kvar där,
På fast mark.
Håller mig ankrad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)